Foto: Palle Dahlstedt
Lördag den 7 juli kl 12, 14 och 16 firar vi Tanabata, en asiatisk stjärnfestival, med den som vill i Botaniska Trädgården i Göteborg. Det är en del av Kulturförvaltningens ”Sommarunderhållningen.”
Med hjälp av det japanska sagoskåpet, kamishibai, berättar jag den tusen år gamla sagan om Tanabata, som ursprungligen kommer från Kina.
Tanabata är en kärlekssaga om vävarprinsessan Orihime och herden Hikoboshi
Alla får skriva sin önskan eller bön och sedan hänger vi upp dem i bambun i Botaniska.
Tanzaku, önskingarna, vaggar i vinden på bambun
Vi avslutar med en Bon Odori, en ringdans som vi dansar för att vi själva och våra förfäder ska må bra och ha trevligt. Jag har valt fiskevisan och dansen Zoran Bushi från Hokkaido. Jag tycker den passar Göteborg.
Bon Odori
I diskussion med Botaniska ville vi inte låta allas personliga önskningar hänga kvar och regna sönder. När jag hänger dem hemma i vår egen bambu tycker jag att det är fint att de hänger kvar och fladdrar i vinden så länge som möjligt. I Botaniska tar vi ned dem på eftermiddagen och samlar in alla önskningar och skickar dem till ett tempel i Japan, som ett kulturutbyte. Tanabata på svenska, till Japan.
Förra året reste jag personligen till templet och lämnade dem till Narihito Terauchi. Så här ser det ut i templet när han välsignar alla tanzaku/önskningar:
Vi tillverkar tanzaku av papper vi fått av Britt Ramsten på Kulturförvaltningen, genom att klippa dem i bitar och trä dem på snören. Här är en video (på engelska) som visar hur man kan göra tanzaku lite mer utsmyckade:
Nunose Jinja restaurerades medan jag var på besök. Taket byttes ut. Det görs var trettionde år, på samma sätt som för flera hundra år sedan. Allt färre hantverkare vet hur man reparerar dylika tak, som finns på tempel men också på traditionella hus.
(T ex i filmen Min granne Totoro). Här är Narihito Terauchis (templet har ett eget Youtube-konto) egen film om reparationen:
Vi ses på Tanabata!
Jag har ägnat två dagar åt att klippa ihop mina bilder från Rokusai Nenbutsu i Mibudera-templet i Kyoto. Förhoppningsvis kan det få plats i filmen som jag och Folke Johansson tänker oss ska ha premiär på Göteborgs Filmfestival 2013.
Rokusai Nenbutsu i Mibudera-templet i Kyoto
Onda andar dansas bort
スウェーデン女性、白拍子を舞う
日本舞踊は、踊ることは勿論、見るほうもあまり縁が無いものと深く考
えることも無く思っていたものの、考えるに、昔ガイジンさんの主人を
連れて祇園祭に行った記憶があり、祇園のきれいどころが舞台で踊って
いる写真もアルバムにある。そういえばつい最近歌舞伎の顔見世公演も
見に行ったしで、日本人であればまったく無縁とということはないのは
当然かも知れない。
アミさんはダンサーである。軽やかな歩き方も、体のこなし方からもそ
れが何となくわかる。もう２０年以上も前になるのか、日本語の成人講
座を受け持っていたことがあり、その講座にダンサーのアミさんがい
て、確か日本舞踊にも興味があるのでというのが日本語をする理由であ
ったと覚えている。その後、彼女は妊娠６ヶ月のお腹を抱え、京都の西
川流の舞踊の師匠のもとへ日本舞踊の修業に出かけると連絡があった。
詳しくは知らないけれど、そのための資金はｘｘ基金その他からのかき
集めらしかった。
その彼女から最近メールで、白拍子公演のお知らせが入って、日本人会
の皆さんにもぜひ見ていただきたいという。お知らせを会員に送るにあ
たり、『白拍子』の定義は何かと早速ネットで検索してみると、ウィキ
ペディアでは『平安末から鎌倉時代にかけて起こった歌舞の一種、及び
それを演ずる芸人、、、』とある。どなたかのブログを見ると『白拍子
は、歌って踊れる当時のトップアイドル、、、』とあって、これはなか
なか言い得て妙だなと感心する。白拍子だった静御前と義経の恋物語
は、言ってみればアイドル歌手とイケメン政治家との、時代が時代なら
ば週刊誌にも格好の話題を提供するものだったかもなんて想像を逞しく
する。今春、日本へ行ってたまたま買ってきた文庫本に『平清盛をかこ
む女たち』というのがあって、清盛もまた白拍子をこよなく愛した人の
ひとりであったということも知った。
さて当日、ヨーテボリ日本人会の皆さんにはメールでお知らせを出した
ものの、平日の夕方ということもあったのか日本人会からの参加者は５
人という寂しさ。それでも観客は１００名近くあり、公演そのものは何
ともすばらしいものであった。アミさんの白拍子に、京都から来られた
という野中 久美子さんが能管を吹き、アミさんのご主人ペレがコンピ
ューターアレンジしたキーボードを弾く。この三人が其々にその専門部
門を巧みにこなし、踊りも楽器もそのプロたる意気を、また粋をも感じ
させた。その衣装も、日本から調達したという「本物」で、日本ではこ
のような公演を見られるのはごく限られた機会のみであろうと、これを
見逃した人にはお気の毒としか言いようが無い。
アミさんが舞う静御前の白拍子の踊りは、闇の中の音楽の中からしずし
ずと始まり、時には激しく時には悲しげにと非常に印象深いものであ
った。能管の野中さんもすばらしいプロで、あの小さな能管から何と奥
深い豊かな音が流れ出たことか。
会場がTredjevåningenという町の中央からは離れた地味な場所でもあ
り、一般人がよく出入りするという所ではないともいえるので、観客は
限られたのかも分からないが、会員以外の参加者は所謂文化人でも、好
奇心旺盛で、懐広い人たちのように見受けられた。日本人にもあまり馴
染みの無い古い日本文化を、この北の国で外国人が興味を持つ、何とも
複雑且つ暖かい気持ちにさせられた時間でもあった。アミさん、ペレさ
ん、野中さんどうも有り難うございました。
スヴェンソンー速水妙子
（ヨーテボリ日本人会書記）
Kumiko har rest tillbaka till Kyoto men kommer säkert till Sverige om inte alltför länge.
Faller damm, Faller regn
16.5.2012 klo 19:00-20:00
Modern dansföreställning på besök i Nya Paviljongen från Göteborg
Koreografen Ami Skånberg Dahlstedt, som besöker Finland i maj, har skapat en föreställning där hon utforskar de historiska kvinnliga gatuartisterna i Japan, Shirabyoshi. Kvinnorna övade musik, dans och poesi och klädde ut sig till män för att uppträda i långa Hakama-byxor och hög hatt, utrustade med svärd. Hur tog de sig fram? Hur klarade de av sin dubbelposition, då de hörde till såväl gatan som det japanska hovet? De var alltid lätta att ersätta, varvid de förlorade sin sociala ställning, sitt hem och sin inkomst.
Inspirerad av en tusenårig japansk scenkonsttradition utforskar Ami Skånberg Dahlstedt gränszonen mellan modern dans och den japanska rituella dansen Buyo. I föreställningen går historiska poem, rörelser och melodier rakt in i vårt dagliga liv och sätter frågor om konstens och konstnärens villkor, könsroller och identitet i ett historiskt och globalt perspektiv.
Två musiker/tonsättare presenterar sina egna synvinklar i föreställningen: Kumiko Nonaka (Kioto) töjer på den japanska bambuflöjten Noh-kans expressivitet och bjuder publiken på nya intima känslor och melodier. Palle Dahlstedt (Göteborg) förenar sina studier i Noh-musik med modern västerländsk tonkonst och forskning i elektronisk musik i toppklass. Ambitionen har varit att skapa en konstnärlig syntes som bevisar hur de gamla uttrycksformerna av kan leva vidare – inte bara som konserverade minnen utan som ett kraftfullt inslag i modernt konstnärligt uttryck.
Ons 16.5 kl. 19.00
Faller damm, faller regn
Ami Skånberg- Dahlstedt, dans
Kumiko Nonaka & Palle Dahlstedt, musik
Biljetter 10 € vid dörren
Nya Paviljongen
Västra skolstigen 3
Faller damm, Faller regn
16.5.2012 klo 19:00-20:00
Nykytanssivierailu Göteborgista Uudessa Paviljongissa
Suomessa vieraileva koreografi Ami Skånberg Dahlstedt on luonut esityksen joka tutkii historiallista japanilaisten naiskatutaiteilijoiden luokkaa: Shirabyoshi. Naiset harjoittelivat musiikkia, tanssia ja runoutta ja esiintyivät miehiksi pukeutuneina miekan, pitkien Hakama housujen ja korkea hatun kera. Kuinka he liikkuivat? Kuinka he suoriutuivat kaksijakoisesta asemastaan kuuluen sekä kaduille että japanilaiseen hoviin? Heidät voitiin aina helposti korvata, jolloin he menettivät sosiaalisen asemansa, kotinsa ja tulonsa.
Tuhatvuotisen japanilaisen teatteriperinteen innoittamana Ami Skånberg Dahlstedt tutkii rajaa modernin tanssi-ilmaisun ja japanilaisen rituaalitanssin Buyon välillä. Esityksessä historialliset runot, liike ja melodiat luovat läpileikkauksen jokapäiväisestä elämästämme, herättäen kysymyksiä taiteen ja taiteilijan tilasta, sukupuolirooleista ja identiteetistä historiallisesta ja globaalista näkökulmasta.
Kaksi muusikkoa/säveltäjää tuovat esitykseen omat näkökulmansa: Kumiko Nonaka (Kioto) laajentaa japanilaisen noh-kan huilun ilmaisuvoimaa tuoden uusia intiimejä tuntemuksia sekä melodioita yleisön korviin. Palle Dahlstedt (Göterborg) yhdistää Noh musiikin tutkimustaan nykyaikaiseen länsimaalaiseen sävellystaiteeseen ja huippuluokan elektroniseen musiikin tutkimukseen. Tavoitteena on ollut luoda taiteellinen synteesi joka todistaa miten vanhat taiteelliset ilmaisumuodot voivat yhä elää – ei ainoastaan konservoituina muistoina – vaan vahvana osana nykytaiteen ilmaisumuotoja.
Ke 16.5. klo 19.00
Faller damm, faller regn
Ami Skånberg- Dahlstedt, tanssi
Kumiko Nonaka & Palle Dahlstedt, musiikki
Uusi Paviljonki
Liput: 10 €
The costume I wear in the performance Faller damm, faller regn was given to me by Fumiko Nagai, through my sensei Nishikawa Senrei.
The costume is handmade. I wear very long red hakama pants, called nagabakama. They are so long I have to walk with my feet inside them. I wear some sort of katabira, a white undergarment, and over that I wear suikan.
The long pants were worn by the court women of Heian and Kamakura period. They show a life where one did not have to work in the rice fields. That work requres short pants! The suikan is a man´s dress. I also wear a sword and a high hat, eboshi, also originally worn by men. To us it is a bit special that women perform dressed like men, but it seems to be a tradition in Japan. A tradition everyone already is familiar with. I am researching this further.
This is a great imayo on the subject (from Ruyojin Hisho, 1179):
Up-to-date fashion in the capital:
eyebrows penciled willow-thin
all sorts of hairdos, hairpieces,
shioyuki, Omi women,
women dressed like men
not a nun without a halberd, none!
To us these long pants show a restriction of movement. A quiet unfree garment. In the Edo period samurai who came to visit shogun had to wear nagabakama in order to prevent them to move and create possible violence in the palace.
I have looked for images of nagabakama to show here, because many people are interested in how they look and why they were worn.
Please have a look:
Emperor Akihito and Empress Michiko at their marriage in 1959
The Empress wears nagabaka and junihitoe, also a traditional garment from Heian period, including many layers of fabric.
A Heian court costume for winter, from Kyoto costume museum
The nagabakama are seen under the junihitoe.
Men´s nagabakama
Nagabakama for daimon
- Warrior at kabuki theatre, performing in nagabakama
the poet Koogimi, painted in the 13th century, dressed in the fashion of her time
Two women in nagabakama, painted in 16th century
| Kulturtidningen Zeniths skribent Britt Nordberg skriver:Faller damm, faller regn
Dansföreställning av och med Ami Skånberg Dahlstedt, Palle Dahlstedt, Kumiko Nonaka |
||||||||||||
Vackert resultat avgedigen forskarmöda 3:e Våningen 4/4 – 11/5 2012
|
||||||||||||
|
Trio – Foto: Anders Bryngel |
||||||||||||
Dansscenen på 3:e Våningen ligger initialt i mörker, ett mörker som efterhand punktvis sprängs av skarpt strålkastarljus. Ur tillvaron i skydd av detta suggestiva ljus-mörker lösgör sig efterhand en gestalt, lik en välbekant bild på ett japanskt träsnitt. Motivet har nu fått en för mig tidigare okänd benämning, nämligen Shirabyoshi-dansare. En sådan var en, troligen välutbildad, kvinna i mansdräkt, som utför en sorts rituell dans som tog form på 1100-talet i en orolig period i Japans historia.Ami Skånberg Dahlstedt har med hjälp av Fumiko Nagai återskapat dessa dansares karaktäristiska klädedräkt – en typisk huvudbonad, vit dräkt och röda byxor (nagabakama) som är långt längre än benen och därför utgör ett ganska svårbemästrat släp. Det var en ren tillfällighet att Ami Skånberg under besök i Japan fick höra berättas om dessa dansare som ursprungligen dansade och sjöng på gatorna, likt streetperformers, något som lär ha uppstått som en överlevnadsstrategi för välutbildade kvinnor i en kulturell brytningstid. Företeelsen ansågs därför modern för sin tid, liksom musiken, fick ändå inträde i palatsen och betydelse för kontakt med gudarna för att till exempel som här framkalla regn.
|
||||||||||||
|
||||||||||||
The premiere went very well. Please come to Tredje Våningen for your own experience.
Vi som är på och vid sidan av scenen Foto: Anders Bryngel
Review in Göteborgs-Posten:
Recension i GP 7/4 2012
Onsdag den 11 april kl 19
Torsdag den 12 april kl 19
Lördag 14 april kl. 15
Tisdag 17 april kl. 13
Onsdag 2 maj kl. 19
Fredag 4 maj kl 19
Onsdag 9 maj kl. 19
Fredag 11 maj kl. 19
Biljetter bokas via 3:e Våningen
3:e våningen
Sockerbruket 9
41451 Göteborg
031-121771
Ami with o sensu, the dancefan Foto: Anders Bryngel
Things are getting ready, the performance is finding its own unique rythm, music evolves in a wonderful way. I am very grateful I could make this performance with such talented people. Please come and experience music, dance, words, light and colour at Tredje Våningen, Gothenburg.
Kumiko and Ami during dress rehearsal Foto: Anders Bryngel
Palle playing sheng, a Chinese mouth organ Foto: Anders Bryngel
Kumiko Nonaka plays the Noh-kan flute Photo: Anders Bryngel
In search of shirabyoshi Photo: Anders Bryngel
Our light designer Åsa Holtz Photo: Anders Bryngel
A short videoclip:
http://vimeo.com/trevaningen/faller-damm-faller-regn
Our technician Finn Pettersson Photo: Anders Bryngel
Welcome! 行きましよう！ Photo: Anders Bryngel
Dust falling, Rain falling, premiere 4th of April 2012
Choreographer Ami Skånberg Dahlstedt creates a performance (premiere April 4th, Gothenburg) investigating class and gender of historic female street performers Shirabyoshi, who, trained in music, dance and poetry, performed dressed like men with sword, long hakama pants and a tall hat. How did they move? How did they manage their ambiguous position belonging both to the streets and the court? They could easily be replaced and thus lose social position, home and income. Ami is exploring the border between modern dance expression and the classical, ritual Japanese Buyo dance. Two musicians/composers contribute their perspectives to the performance: Kumiko Nonaka (Kyoto) constantly widens the range and outreach of the noh-kan flute, bringing intimate knowledge and new melodies to her audience. Palle Dahlstedt (Gothenburg) combines studies in Noh music with advanced Western composition training and state-of-the art electronic music research. The objectives are to create an artistic synthesis, to bring it to a new audience and to show how these old artistic expressions can live – not only as a conserving museal craft, but as a powerful part of contemporary artistic expression.
The performance is played at the dancestage Tredje Våningen in Gothenburg, Sweden.
4/4 at 19h, 11/4 at 19h, 12/4 at 19h, 14/4 at 15h, 17/4 at 13h,
2/5 at 19h, 4/5 at 19h, 7/5 at 13h, 9/5 at 19h, 11/5 at 19h
Photo from rehearsal in Gothenburg. From left: Kumiko Nonaka, Ami Skånberg Dahlstedt and Palle Dahlstedt
Tickets:
call: 0702-721771
or e-mail to: info@3vaningen.se
or buy directly at: www.tickster.se
Studio BuJi 